Onlineutbildningar är ett relativt nytt fenomen som ökar kraftigt. Interaktionsmöjligheterna vid onlineutbildningar kan vara ett problem och interaktionen är viktig på dessa utbildningar eftersom studenterna och lärarna sällan eller aldrig träffas fysiskt. Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för vad som krävs för att bedriva onlineutbildning med väl fungerande interaktion. En studie har genomförts vid Luleå tekniska universitet där sju lärare som arbetar med onlineutbildningar intervjuats. En av slutsatserna som kunde dras av studien var att det krävs förståelse för vad interaktion är, vad den är bra för och hur den kan främjas för att kunna uppnå en väl fungerande interaktion vid onlinekurser..

Den här studien behandlar social interaktion i kontextmedvetna musiktjänster. Problemområdet innefattar design av musiktjänster för att stödja musikens sociala funktioner. Studien genomfördes som en designstudie där workshops tillämpades för att generera den data som låg till grund för slutsatserna. Slutsatserna presenterades i form av fyra stycken designriktlinjer; Hantera och presentera användares identiteter, Stödja dialoger, Erbjuda indirekt interaktion och Erbjuda direkt interaktion. De är inte avsedda för att designa en produkt utan istället för att bidra med kunskap som ger en förståelse om effekten av en design..

Examensarbetet visar vad jag under min praktik som Funktionsinriktad musikterapeut har uppmärksammat för utveckling av interaktion hos två elever. Dessutom redovisas hur personalen runt dessa elever har upplevt elevernas utveckling av interaktion och kommunikation. De teoretiska utgångspunkterna beskriver musikterapins historia, FMT-metoden samt en definition av begreppet interaktion. Praktikarbetet beskrivs utifrån dokumentationer i form av anteckningar och filmer. Resultatet visar att det har skett interaktion i terapirummet mellan eleven och terapeuten.

Vårt arbete syftar till att få större vetskap om hur språkundervisningen kan göras autentisk och meningsfull genom att knyta kommunikationen på målspråket till undervisningssituationen samt elevernas vardag och verklighet, i studien även kallat för ?här och nu?-interaktion. För att få svar på de frågor vi ställt oss i undersökningen har vi intervjuat och observerat lärare och elever på två skolor samt analyserat det insamlade materialet med hjälp av relevant litteratur. Utifrån den undervisning som studerats har vi kunnat fastställa att interaktion på målspråket ur ett ?här och nu?-perspektiv både från lärares och från elevers sida är önskvärt men samtidigt svårt att genomföra och därmed lämnas lite utrymme ute på skolorna.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka relationsarbetet i lärarens ledarskap samt vilka möjligheter eleverna ges till interaktion. Genom observationer har vi studerat lärares interaktion med eleverna i syfte att skapa goda relationer samt hur lärarna arbetar metodologiskt för att främja interaktion mellan eleverna. Vår syn på lärande sammanfaller med det sociokulturella perspektivet där lärande sker i samspel med andra. En ytterligare utgångspunkt är att goda relationer mellan läraren och eleven är en förutsättning för att lärande ska kunna ske. Vi menar att läraren måste inse sitt ansvar för att skapa dessa goda relationer och att man med sitt agerande påverkar relationen.

Omfattande forskning inom området interaktion har gjorts för att förstå hur individer interagerar, och hur strukturer påverkar denna interaktion. Rika och komplexa förklaringar har givits genom strukturationell teori som förklarar interaktion utifrån såväl aktör och struktur som föränderlighet och stabilitet. Dessa beskrivningar har varit mycket omfattande, varför syftet med denna undersökning är att använda strukturationell teori till att undersöka interaktion på en arbetsplats, utifrån en liten mängd data. Intervjuer gjorda på en mediaredaktion och transkriptioner användes till en deduktiv tematisk analys. Analysen visade flera interaktionsstrukturer i temana: Kommunikation, Makt och Normer.

Interaktion kan ske via möten ansikte mot ansikte, i telefon eller som i denna studie ?via Onlinespel. Genom realintervju och e ? postintervju har svar erhållits på frågor rörande identitetsskapande till följd av interaktion via Onlinespel, påverkan på individens identitet samt om spelandet var en social aktivitet eller ?bara ett spel?. Tio intervjuer gjordes i två separata grupper; realintervjun utfördes på en senareskola i Göteborg med elever i nionde klass samt e ? postintervjuer som besvarades av vuxna.

Det övergripande syftet med denna uppsats är att undersöka hur journalister utnyttjar de interaktiva möjligheterna med Twitter, och hur journalisters användning av Twitter förhåller sig till deras förhållningssätt till publiken. Med hjälp av både en kvantitativ innehållsanalys och kvalitativa intervjuer undersöks nio journalisters användande av Twitter, och samma nio journalisters förhållningssätt till sin publik. Resultatet analyseras sedan främst med hjälp av Anderssons (2009) teorier om svenska journalisters förhållningssätt till publiken och Karlssons (2007) teorier om interaktion i journalistiken. Resultatet från intervjuerna visar att journalisterna har en positiv syn på publiken och att de även är positiva till interaktion med publiken. I intervjuerna är publik och interaktion två nyckelord och journalisternas svar pekar på att de fokuserar både på uppdraget och på publiken.

I mitt examensarbete på Designprogrammet har jag arbetat med att ta fram ett bord för en fiktiv familj boende i ett ekohus. Jag har varit intresserad av den interaktion som sker tillsammans med en produkt. I projektet har jag fokuserat på det estetiska uttrycket och funktionen. Hållbar utveckling med långsiktighet har varit en annan ansats. Jag har lagt stor vikt vid att hitta fram till en lekfullhet i artefakten.

Syftet med min uppsats var att studera ifall man kan använda sig av Sociala Media som Facebook och Twitter i vår undervisning, vilka för och nackdelar det kan medföra, vilka risker som finns och hur vi ska använda oss av verktyget på bästa sätt. Förbättrar användandet kommunikation och interaktion? Jag har utgått ifrån Lev Vygotskijs, John Dewey och Bakhtins olika teorier om kommunikation, dialog och interaktion. Jag har också behandlat begrepp och verktyg som Sociala Media, Facebook, Twitter och IT i språkundervisning. Jag använde mig av intervjuer med aktiva lärare för att samla material till min analys och sammanställde materialet i diskussion och slutsats..

Social interaktion och känslan av att tillhöra en gemenskap är viktiga faktorer för människans välmående. För en äldre person kan interaktionen med omgivningen försvåras genom till exempel rörelsehinder eller sjukdom. I denna studie undersöktes webbforum som ett komplement för seniorer, där intentionen var att underhålla kontakter i det sociala nätverket. Under en månad fick en grupp om fyra seniorer, bekanta med varandra sedan tidigare, interagera regelbundet genom webbforumet Seniorsidan. Syftet var att ta reda på om webbforumet var ett fungerande komplement till personliga träffar och om det kunde generera en positiv känsla av gemenskap.

I både våra egna erfarenheter och i forskning blir det tydligt att förskolepersonalensinteraktion med barnen på förskolans gård varierar i omfattning. Det här innebär att barnen påförskolans gård har olika förutsättningar till ett utökat lärande genom personalens interaktion.Det finns forskning kring personalens interaktion med de yngsta barnen på förskolegårdenoch hur den här interaktionen kan stötta barnens lärande. Dock saknas det forskning kringpersonalens interaktion med de äldre barnen på gården.Det här examensarbetet tar sin utgångspunkt på förskolans gård som ett socialt sammanhang,hur personalen interagerar med de äldsta barnen på förskolans gård och hur detta kan stöttabarnens lärande. Den vetenskapsteoretiska utgångspunkten är mikroetnografi och hela studiengenomsyras av Vygotskijs teori om lärande där stöttning och interaktion är betydelsefullanyckelord. Resultaten har framkommit ur empirin som består av videofilmer ochfältanteckningar vid till viss del deltagande observation av en förskolans utomhusvistelse, därbarnen är 3-5 år.

Den kvalitativa studiens syfte var att beskriva och förstå barns kommunikation och interaktion vid användning av iPad. Observationer har skett på tre olika förskolor som aktivt använder iPad i sin verksamhet. Studien har utgått ifrån sociokulturella teorin om att barn lär av varandra i interaktion. I studiens resultat har det framkommit att barn interagerar när de satt flera barn runt gemensam iPad. Det framkom också att en interaktion sker barn- iPad då barn vid flera tillfällen verbalt kommunicerade med appen. Kommunikationen runt iPaden gick genom det styrande barnet både verbalt och icke verbalt.

Examensarbetets mål har varit att utforma en artefakt som ska skapa förutsättning för interaktion mellan människor i den offentliga miljön.Intervjuer, observationer och användarstudier har legat till grund för arbetet och litteratur som har stött ledorden vilka har varit användandet, hållbarhet och vardagens estetik.Designprocessen har varvats med ovanstående metoder, formarbete och egna reflektioner i ämnet.Resultatet blev en artefakt som jag har gett namnet Logui vilket betyder tala till, tala om på latin..

Syftet är att undersöka hur en urvald grupp ungdommar ser på sitt eget sociala liv på internet.Materialet till arbetet består av 20 semistrukturerade intervjuer med ungdomar i åldrar 17 till 19.Teorin innefattar indentiet och globalisering.Resulatetet tyder på att internet fungerar som en förstärkning av respondenternas befintliga sociala nätverk. Respondenterna är starkt förankrade i deras lokala miljö. Den främst textbaserade interaktion respondenterna bedriver via internet är inget substitut för deras sociala interaktion i den fysiska verkligheten. Internet har erbjudit respondenterna ett träningsfält för deras identitetsutveckling. .